Blogg

2018-06-28
Marie Kaufmann

”Den del av kursen som handlar om att leda med avsikt använder jag mig av varje dag.”

Lone Larsen är utvecklingsledare inom Folkhälsa & Social utveckling i Region Krornoberg. Hon har just avslutat Next Stop You Processledarutbildning. Vi ställer några frågor till henne.

Vad har det gett dig att gå Next Stop You processledarutbildning?
– Genom utbildningen har jag blivit säkrare och fått ökad självförtroende i mitt processledarskap. Jag har fått ökad förståelse för komplexiteten i olika situationer och sammanhang och lärt mig nya verktyg och metoder för att anpassa min ledarroll till en given situation. Dessutom har det varit mycket lärorikt och inspirerande att ta del av övriga kursdeltagares erfarenheter och reflektioner.

Vad kan du använda dig av i ditt arbete på hemmaplan?
– Genom High5-metoden har jag blivit medveten om vilken betydelse struktur och upplägg har för alla typer av möten och t.ex. workshops.

Lone Larsen

Den del av kursen som handlar om att leda med avsikt använder jag mig av varje dag. Att formulera en avsikt hjälper mig att fortsätta i rätt riktning och det skapar trygghet i situationer där jag behöver hjälpa gruppen att hålla fokus mot ett visst mål. 
7-stegsmodellen använder jag som stöd för att identifiera var jag eller gruppen befinner sig i processen, hjälper mig att förstå varför man befinner sig där och ger vägledning i vad som krävs för att komma framåt.

Vem tycker du har nytta av att gå den här utbildningen?
– Alla som leder grupper och/eller håller i möten i olika sammanhang kan ha nytta av de verktyg och metoder som utbildningen innehåller. Personer som dessutom befinner sig i komplexa sammanhang där olika organisationer, professioner och kulturer är representerade kommer att ha mycket nytta av de delar som handlar om mänskliga dimensionen och relationsdelen.  

Nämn något som inspirerade dig under utbildningen?
– Kursledarnas och övriga kursdeltagares reflektioner och erfarenheter gav mig mycket inspiration. Det är fascinerande att upptäcka att många av oss har liknande utmaningar trots att vi kommer från väldigt olika verksamheter. Och att samma verktyg med framgång kan användas i totalt olika sammanhang.

2018-06-28
Marie Kaufmann

Uppdrag Huddinge – en skolresa

Next Stop You har under våren avslutat ett tvåårigt uppdrag i Huddinge kommun – en spännande och lärorik resa i ett skollandskap fyllt av förändring och tillväxt. Uppdraget har rymt allt från stöd i klassrumssituationer, rektorshandledning till processledning i grundskoleförvaltningen. Arbetet har gett en unik inblick i de utmaningarna en expansiv skolkommun står inför.

Bygga för framtidens skola

Huddinge kommun tillhör tillväxtzonen runt Stockholm som nu fylls av den nya urbaniseringsvågen. Byggkranarna fyller horisontlinjen och luften darrar av energi och framtidstro. Nu finns alla möjligheter att lära av tidigare misstag – undvika miljonprogrammens betongexperiment. För grundskolans del ska det i Huddinge byggas en skola per år de närmaste tio åren för att möta befolkningsökningen. Den allvarliga frågan är hur en skola ska designas för att bereda plats för en modern undervisningsmiljö. Skolans lärmiljö är starkt traditionsbunden. Ett klassrum finns som mental bild hos alla vuxna, hos föräldrar, skolpersonal och samhällsplanerare. Därför är det modigt att skolledare och politiker i Huddinge skärper frågan hur en modern framtidsinriktad skola kan se ut. Ett viktigt alternativ till skolbyggnad är den nybyggda Glömstaskolan som i många avseende vänder upp och ned på våra skolföreställningar. Glömstaskolan är byggd för att ge förutsättningar för varierade arbetsformer med tysta zoner för enskilda studier, mötesplatser och gradänger för storsamlingar. Digitalt stöd är lika givet som el i stickkontakterna. Den traditionella slöjdsalen är ersatt med ”maker space” där robotteknik trängt undan fogsvansen. Visst är det kontroversiellt i flera avseenden men så viktigt att följa i systematiska forskningsstudier. Skolan ska bereda ungdomarna för att möta framtiden inte tränas i villkor och sammanhang som tillhör det förgångna.

Skolan speglar ett segregerat samhälle

I många avseenden speglar Huddinge kommun ett Sverige i miniatyr. Här ryms tätort och landsbygd och här finns också de tydligt segregerande krafter som skapar befolkningsmässigt homogena bostadsområden. Det visar sig självklart i skolstrukturen. Förutsättningarna för skolan i villaområdet skiljer sig tydligt i jämförelse med skolan i området med stor arbetslöshet och uppgivenhet. Uppdraget är tydligt att skapa skolor, oberoende närsamhälle, där eleverna kan nå framgång och utveckling. I Huddinge riktas resurser för att ekonomisk stärka de skolor som har största utmaningarna, men det är ändå svårt att lyfta de mest utsatta skolorna. Där behövs de bästa lärarna, de mest erfarna rektorerna och långsiktigt uthålligt arbete. Ett hinder i det långsiktiga arbetet för en likvärdig skola är både svårigheten att rekrytera behöriga lärare och de incitament som gör att lärare frekvent byter arbetsplats. Lönetillägg som instrument för att öka yrkesstatusen i kombination med lärarbrist har förstärkt en folkvandring av lärare mellan skolor och kommuner. Nyckelfaktor för framgångsrika skolor är långsiktigt verksamma lärarteam. Lagbyggen tar tid och motverkas av ständigt nya spelare. Det finns dock lysande exempel på skolor som brutit negativa trender. Ett av de bästa exemplen är Visättraskolan i Flemingsbergsdalen där en strategisk skolledare tillsammans med ett team systematiskt byggt upp en trygg skola där alla drar åt samma håll. Här finns en skolkultur med pålitliga vuxna som alla vilar i uppdraget, goda rutiner och långsiktighet – en förebild för skolsverige.

Fortbildning

Efter att, i flera år, verkat i mindre kommuner kan vi konstatera att kommuner i Huddinges storlek har helt andra resurser och helt annan kompetens för intern utveckling och fortbildning än den lilla kommunen. Det är påtagligt i Huddinge hur förvaltningen kan driva utvecklingsprojekt, leda fortbildning och initiera kollegialt lärande. Sannolikt är det en av våra nationella utmaningar att ge de mindre kommunerna och huvudmän stöd till motsvarande processer. Här måste nationella aktörer som staten, högskolan och regionala organisationer kliva in och aktivt samarbeta med de mindre huvudmännen.

Att arbeta som lärare eller skolledare i dagens skolvärld är ett mycket utsatt arbete. Vi saknar i dag en reellt fungerande fortbildning. Varje skola har sin kontext och sina villkor. Det skulle vara en självklarhet att lärarlag och skolledare regelmässigt fick handledning och adaptivt anpassad fortbildning. Vi har i decennier utsatt skolor för ”kursduschar” som i något avseende varit skönt för stunden men sällan åstadkommit påtagliga förändringar. Förändringsarbete måste drivas i uthålliga processer och utgör en naturlig del i arbetet varje vecka. Adekvat fortbildning är minst lika viktig som lön för att göra lärararbetet attraktivt. Här har både fackliga organisationer och arbetsgivare varit för passiva. I Huddinge finns ett fint exempel på stöd till skolor i deras arbete med barn som har särskilda behov. Kommunen har samlat kompetenser kopplat till elevhälsa i ett centralt skolstöd som arbetar handledande och förebyggande. Gruppen har goda kontakter med socialtjänst och landstingets resurser. Genom en samlad kraft för skolan blir här en fungerande balans i samverkan mellan flera aktörer kring elever med behov av särskilt stöd.

Lära av varandra

Det har varit en stor förmån att få följa Huddinge grundskolor under en tid. Efter att ha mött så många kunniga erfarna och engagerade pedagoger och ledare så blir vår samlade bild att vi envist måste skapa forum där alla kan dela med sig av det som pågår, att vi ständigt håller liv i dialogen om det vi är med om i skolan. I Huddinge samlas varje år skolorna i en gemensam mässa som kallas ”Huddinge visar” för att dela erfarenheter. Det är ett bra exempel på en ”delakultur” som varje skola ska kämpa för att etablera.

 

Vi hoppas att Next Stop You genom insatsen i Huddinge har stöttat ledare och lärare i det viktiga skolarbetet. Tack Huddinge grundskolor för allt, ni alla företrädare, har delat med er av kunskaper och erfarenheter. Lycka till i ert viktiga uppdrag – ni är samhällsbärare!

2018-03-21
Marie Kaufmann

Några ord om Coaching

För Peter Spang har hela yrkeskarriären kretsat kring coaching, från tennisproffs till coachproffs både för individer och grupper.

”Good and talented people want to be coached not managed. I was told by a professor that the term manager has a connection to the shepherd, whose job it is to keep the sheep in order. The more intelligent people are, the less they want to be managed in the old style, being told what to do.

They want to be led through conversations on eye-level, with empathy and a space to think for themselves. Conversations, through which they can move their own agenda forward and through which they can unlock their inate potential.

Those conversations have many elements of a professional Coaching Conversation. Goal setting, Reality Check, Possibility Generation and clarity about the Way Forward. And all of that within a good and trustful human relationship. A coaching relationship.”

Peter Spang är en av ägarna och seniorkonsult vid Next Stop You. Peters sätt att coacha fokuserar på kvaliteter som närvaro, medvetenhet, ansvarstagande, perspektivskiften, personlig utveckling genom verkliga utmaningar, passion och flow. http://nextstopyou.se/medarbetare/peter-spang/

 

 

Peter är författare till boken Zennis. Vill du veta mer om hans coaching-approach – eller bli en bättre tennisspelare kan du köpa den här: https://www.amazon.com/Zennis-Innovative-Approach-Changing-Experience/dp/0399523898

 

2016-09-12
Peter Morfeldt

Skolutveckling kräver ledarskap och långsiktiga processer

Skolans huvudmän måste utveckla sin styrning med större fokus på de nationella målen. Det slår Skolinspektionen fast i rapporten Huvudmannens styrning av grundskolan 2015.

Reclaim_the_school_1

Inspektionen menar att alltför många huvudmän skapar egna visioner och brister i uppföljning av skolans nationella mål. …Parallellt med skolinspektionens rapport publiceras en statlig utredning Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22) som pekar på att orsaken till att rektorn inte får till skolutvecklingsprocesser och kan verka som pedagogisk ledare beror på att styrsystemet inte fungerar.

Det var, och är, nödvändigt att vrida skolhuvudmännens fokus och betona allvaret i att skola uppdrag handlar om nationella mål och att den som ansvarig för skolverksamhet måste ha koll på hur det går. Dessvärre så kör debatten lätt över och ner i motsatt dike. Många skolpolitiker och skolledare börjar prata i termer av att, om vi upprättar en stark styrkedja i vår verksamhet/kommun, så kommer skolutveckling och framgångsrikt förbättringsarbete på köpet.

Styrkedjan

En stark styrkedja innebär en pågående dialog mellan huvudman, rektor, lärare och elever om undervisningens resultat, förutsättningar för lärande och viktiga utvecklingsområden. När frågan om stark styrkedja hamnar i den kommunala förvaltningskontexten leder det dock inte sällan till omfattande systematisk statistikinsamling, rapporterande och dokumentationskrav. Det är helt nödvändigt för att få koll på läget, men allvarliga frågor väcks också. Vad mäter vi och på vilken nivå? Vilka skolor fungerar bra? På vilka grunder sätter huvudmannen röda, gula och gröna lampor som signaler för behov av utvecklingsinsatser?

Ofta innebär etableringen av en stark styrkedja ett förstärkt ”top-down” perspektiv där analyser och i värsta fall ”talet om” förs på förvaltningskontor och nämndsammanträde och inte i dialoger.

Gunnar Berg skriver i nättidningen Skola & Samhälle Styrkedja, korstryck och skolkultur att det är missvisande att hänvisa skolans styrningsproblematik till brister i styrkedjan. Berg menar att ett sånt resonemang skapar föreställningen att överliggande hierarkiska nivåer styr i enlighet med rationell förvaltningsmodell. Han menar att skolan snarare lever i ett korstryck av formell och informell styrning. Korstrycket bottnar i olika aktörers formella och informella krav och intressen, En påtaglig del av den informella styrningen är den rådande skolkulturen. Ska vi stärka skolans möjligheter att utvecklas måste vi borra i vad som ”faktiskt” styr skolan. Därför blir alla förvaltnings- och huvudmannainitiativ meningslösa, om vi inte ökar förståelsen för de lokala skolkulturerna och de villkor som råder på varje skola, i varje klassrum. Den analysen kan bara rektor och lärare göra.

Dilemma

Dessvärre hamnar dock skolans företrädare i dilemman som uppstått i spåren av de systemförändringar som genomförts de sista decennierna. Å ena sida intar skolan en samhällsbärande roll som institution i syfte att lotsa alla elever till utveckling – väl förberedda för medborgarskap, arbete, studier och liv. Å andra sidan är skolan en del av det kommunala varumärket och genom konkurrensutsättning angelägen om att fasaden inte innehåller sprickor. Den samlade logiken kring elevpeng, lönesättning och inväntade röda eller gröna lampor mm leder lätt till att svåra utmaningar och djupgående analyser sopas under mattan eller inte ges tid och utrymme.

Vad kan vi göra?

Hur kan vi stödja skolutveckling i det rådande ”korstrycket”. Det handlar inte om att inspektera fram utveckling eller tipsa skolorna, utan med ett aktivt intresse stödja skolornas utvecklingsprocesser. Rektorer och lärare måste känna äkta delaktighet och äga drivkraften till utveckling. Därför måste vi förnya diskussionen om verksamhetsutveckling och ledarskap. Vi måste skapa system för dialoger, fördjupningar och analyser som borrar i vardagsproblemen ute på skolan. Skolans verksamma måste själva ge sig i kast med skolkulturen och få fatt i vad som är hinder och drivkrafter. Därför finns det skäl att göra upp med den traditionella fortbildningsformen. Vi måste bort från föreläsningsevent och spretande endagskurser. Precis som i allt arbete med komplicerade/komplexa processer krävs kvalificerad handledning och långsiktiga processer. Huvudmännen kan genom insikter i framgångsrikt utvecklingsarbete aktivt följa skolornas långsiktiga arbete och skapa förutsättningar genom att erbjuda nätverk av forskare och kvalificerade handledare som kan stödja skolornas utvecklingsprocesser.

2016-09-12
Marie Kaufmann

Du som regional ledare – har du modet att ta samhandling på allvar?

Precis som Sveriges Kommuner och Landsting skriver i sin rapport ”Regionens röst – politiskt ledarskap för regional utveckling” så innebär det regionala ledarskapet att leda utan att kunna bestämma.

”Det regionala ledarskapet kräver ett annat ledarskap än när man leder en verksamhet som ska producera välfärdstjänster. Det regionala ledarskapet utövas utan formella maktmedel eller traditionell ordergivning. Varje aktör fattar självständiga beslut om att delta i gemensamma satsningar och projekt eller att anpassa sin verksamhet efter regionala visioner och strategier.”

http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/regionens-rost-politiskt-ledarskap-for-regional-utveckling.html

De regionala ledarna bör därför vara upptagna av frågan: Hur får vi dessa självständiga aktörer att delta i gemensamma satsningar och anpassa sina verksamheter efter regionala strategier? Hur får vi dessa självständiga aktörer att samhandla? Vi vet att samhandling kräver samtal, samsyn och samarbete för att kunna växa fram. Erfarenheterna pekar på att skapa samhandling är ett tidskrävande arbete som måste bygga på ett djupt åtagande om utveckling mot ett gemensamt mål.

Bild1

Professor Ronald Heifetz, Harvard universitet har i över 30 år forskat kring komplexa processer inom politik, samhälle och näringsliv. Han har utvecklat en intressant distinktion mellan adaptiva och tekniska utmaningar.

Heifetz menar att vissa av de utmaningar som ledare möter är av teknisk karaktär. Det är utmaningar som vi kan lösa inom ramen för den kunskap som vi redan har, man kan också kalla dem för rutinmässiga utmaningar. Men många av de utmaningar ledare möter är inte tekniska, utan vad han kallar adaptiva utmaningar. Det är utmaningar som är mer komplexa och där vi inte på förhand vet hur lösningen ser ut. Adaptiva utmaningar kräver alltid innovation, lärande och beteendeförändringar.

Heifetz Distinguishing Adaptive from Technical Work

Heifetz pekar på att en av de största anledningarna till att vi misslyckas med våra utvecklingsprocesser är att vi hanterar adaptiva utmaningar som om de vore tekniska. Ledare agerar som om de satt inne på lösningen, levererar snabbt när de egentligen skulle behöva ägna mer tid åt att förstå problemet och söka lösningen i bred samhandling.

Regional utveckling ställer oss i hög grad inför adaptiva utmaningar. Att hitta nya sätt att förbättra integrationen, att minska den psykiska ohälsan bland unga, att öka det hållbara resandet är alla komplexa frågor. Vilka är de egentliga problemen? Hur når vi fram till lösningarna i praktiken?

Många regioner står i dag inför att formulera nya regionala utvecklingsstrategier och planer. Det är dags att skrida till verket. Det regionala ledarskapet bärs av många. Men det bärs också av DIG.

Som regional ledare så är det DU som kommer att välja att samhandla eller inte. Inkluderat alla de utmaningar som det innebär och som det verkliga jobbet måste handla om. Är DU redo att ge den tid som krävs? Är DU redo att stå ut i den komplexitet som frågorna innebär och att inte veta. Är DU modig nog att ta dig igenom de passager av konflikt som innovation kräver, att stiga över revir och vara den som lyssnar först? Är DU villig att avstå från snabba, ytliga lösningar för att istället kunna bottna i det verkliga och mer tidskrävande arbete som behöver till? Är DU prestigelös nog att göra andra till goda ledare?

Reg. utv.forum 12 maj -16
Regionalt utvecklingsforum 12 maj 2016, Region Örebro län

Att vara en del av ett regionalt ledarskap är komplext och frustrerande. Men det är också spännande, roligt och potent. Frågan är, vill du ta steget att vara den regionala ledare som du är, att skrida till samhandling för att förverkliga visionen för din region?

Arkiv